Visst är det skönt när ingen riktigt känner dig. Ingen kan dömma dig efter, hus, skola, betyg, jobb mm. Inga större rykten från ditt förflutna jagar dig, för du är på ett nytt ställe med nya männiksor. Så har jag tänkt ofta här, man börjar från 0. Sen är det klart att vi målar upp bilder av varandra efter ett tag ändå. Jag pratar om "au pair gruppen", vänner från hela världen. Bilden av mig har jag förstått är "tjejen som alltid håller upp stämningen, alltid är glad, snäll och galen". Misstolka mig rätt det är jätte smikrande att höra att man är "so much fun" men när jag inte orkar mera, när amanda inte är so much fun och 100% roande, då vill inte folk umgås med än längre. Igår var vi ett helt gäng au pairer och tre amerikanska tjejer på fox'n hound. Igentligen ville jag inte åka, men tänkte att jag säkert skulle må bra av sällskap och vänner. Men då är det just det, att man måste roa, roa, roa!!! Annars tror dom andra att man inte mår bra eller att jag inte tycker om dom. Jag satt där runt bordet igår och tänkte: Vilka underbara vänner jag har hemma i sverige, vänner som låter mig vara mig. 100%galen eller 100%tråkig det spelar liksom ingen roll. Flummigt inlägg jag vet, men min hjärna är flumgröt fram tills 4aug!