Jag minns telefonsamtalet som om det var igår och jag vet att du också gör det. "Vem pratar du med?" mamma behövde bara fråga en gång, sen tog hon det för givet. När skrattet ekade i hela huset visste alla vem som var i andra sidan luren. Det va det där lätet som fick oss att skratta, stolen sa du, en pangfis trodde jag. Nu blev jag nästan lite frestad att skriva fjärt för jag vet att du hatar det ordet, att det äcklar dig, din min blir så rolig så jag säger det igen FJÄRT! Telefonräkningen gick upp och man var aldrig ensam. Jag minns bruset och skriket när du tappade luren i toaletten och klumpen i hjärtat varje gång du eller jag tappat bort mobiltelefonen och vi inte kunde nå varandra 24/7. De sena Paradise Hotel kvällarna, lekarna och charaderna. Varje skoldag var en ny lek eller fortsättningen på något spännande drama. Vem som skulle åka hem och vem som skulle stanna! Tåget som tuffade och matmamman som bara fantiserade om saftiga kötbullar mm. Hemkunskapen omvandlade vi till våran egen tvshow, LA BABY!

Och sången sen! Den började ju egentligen redan i gaderoben på dagis, alla solon vi var tvungna att öva in, inför diverse avslutningar. Du är "hej mitt vinterland" och jag är "ah ah ah" tillsammans såg vi mamma kyssa tomten och en liten gris av marsipan! Sen gav vi oss ut på betydligt högre nivåer.. This is what dreams are made of! Trapporna var våra, vi var balladdrottningarna och varje kväll drömmde vi om våra balldkungar! Ska vi gå så lång så vi kallar oss själva desperata? Nä, va är väl ett par kalsonger eller en signerad bh i en värd som denna? Minns du inte hur vi njöt av tanken på att vi faktiskt inte var som alla andar 206732627 skrikande flickor, vi hade ju nått unikt att ge! Jag är glad att den delen av mitt liv inte finns på film (eller jo det gör den ju..ola.se) men iaf! Minnerna som satt sig fast får mig att skratta oavsätt vad! Fast i hissen, allsångerna, borås tjejerna, scenerna..mm. Det här stycket blir långt om jag ska berätta allt så mycket vi gjort tillsammans rymmer inte i ett inlägg. Men det rymmer i mitt hjärta!

Även om mycket av det vi gjort nu i efterhand är mycket pinsammt!, så vill jag inte skämmas över det! Jag vill bara skratta! Det svider lite att jag inte idag, på din 20 års dag kan vara hemma, sticka upp micen i ansiktet på dig och ge dig en utmaing i balladkungarnas kamp! Eller sjunga I´m so excited eller varför inte Rain...

Vi växer upp men lämnar aldrig barnasinnet eller minnerna på hyllan! Vi bär dom med oss och låter det bli en del av oss så vi kan bli bättre människor och få ut det maximala av livet! Dagis hade inte varit lika kul utan dig, lågstadiet hade aldrig blivit så bra utan dig, mellanstadiet hade aldrig skrattat så utan dig, högstadiet hade inte funnits utan dig och livet efteråt hade aldrig lyst så mycket utan dig!

NU LEVER VI LIRRAN, NU ÄR LIVET VÅRAT, FÖR DU VET... THIS IS WHAT DREAMS ARE MADE OF!



GRATTIS MIN VÄN!